IR-strålningen täcker ett stort intervall av den elektromagnetiska strålning.
All elektromagnetisk strålning mellan 700 nm till 1 mm kallas IR-strålning och detta är ett mycket brett band som har 12 000 gånger skillnad mellan den kortaste och längsta våglängden.
Ögats omfång är bara 450-700 nm vilket är knappt 2 gånger.
IR-strålningen är därför indelad i flera sub-band som har olika egenskaper och användningsområden.
Den utsända strålningens våglängd och effekt per ytenhet beror på temperaturen.
De synliga våglängderna upptar bara en liten del av strålningen.
Nedan finns ett diagram som visar våglängden vid vilket våglängd den utsända effekten har sitt maximum som en funktion av temperaturen.
När-IR,
När-IR används bland för fiberoptisk kommunikation eller övervakningskameror som skickar ut IR-ljus via lysdioder och som kan detekteras med vanliga CCD-kameror.
Detta kan man t.ex. se om man filmar en fjärrkontroll som skickar ut signaler. Även NVG, Night Vision Goggles använder sig delvis av detta våglängdsband.
Kortvågig IR,
De flesta så kallade SWIR-kamerorna kan registrera våglängder mellan 700–1700 nm vilket gör att de egentligen ligger mest nere på NIR-bandet och lite på SWIR-bandet men de kallas ändå för SWIR-kameror.
Med en SWIR-kamera kan man bland annat se genom rök.
Mellanvågs-IR,
Det finns många mycket enkla IR-sensorer som arbetar i detta våglängdsområde som t.ex. rörelsedetektorer till belysning och dörrar.
Långvågs-IR,
Riktiga äkta värmekameror arbetar inom detta våglängdsband.
Fjärr-IR,
De objekt som har temperaturer mellan 5 K och 340 K ger upphov till strålning i FIR-bandet.
Här kan ni finna mycket intressant information och relevant fakta om IR-kameror men också en del kul och lustiga saker gällande IR-kameror.